Foto För Alla

Byt till desktop versionen Logga In

Fototipsen för att överleva sommaren!

Vad ska du fota under sommaren? Hur ska du fota under sommaren? Varför ska du fota under sommaren? Vad ska du ta med dig under sommaren? Har du undrat någon gång? Här kommer några förslag för att ha det roligare med din kamera.

Äntligen sommar! Det har man längtat efter under hela den långa och kalla svenska vintern och nu har solen börjat visa sin strålande värme. Du har förmodligen redan bestämt vart du ska åka och du har skrivit längst upp i din lista ”de 50 saker jag ska göra under sommaren” att du ska ta dina bästa bilder någonsin.

Sedan kommer frågan: vad ska jag fotografera då? Den återkommer varje år och den leder till att man försöker fotografera lite av allt och kommer hem med några hundratals bilder som inte betyder något. Kan man bli av med dessa? Kan man planera att man ska begränsa antalet meningslösa bilder i minneskortet? Svaret: ja. Istället än att tipsa dig vad du ska göra, ska jag säga vad du inte ska göra.

Tre ”jag måste inte” som du ska upprepa varje dag tills de fastnar.

1) Du måste inte fotografera ett motiv just eftersom alla andra gör det.

Om du har bestämt dig för en resa för att se några kända sevärdheter undvik en klassisk fälla: att ställa dig i kö bakom andra turister för att ta samma bild som de tar. Gör det bara om du tycker att just den där bilden kan du inte leva utan. Annars ett bra alternativ är att söka efter en vinkel som bara är din. Om du har tränat med övningen ”ta en rolig bild varje dag” kan du nu enkelt hitta ett personligt och roligt alternativ för att ta en bild som du kommer att vara stolt över.

Nu måste jag ta fram en berättelse ur mitt liv som fotograf. En kväll för exakt ett år sedan satt jag med andra fotografer på en av de tråkigaste möten jag någonsin har varit med i hela mitt liv. Temat var ”Turning Torso”, Malmös vridna skyskrapa. I två och en halv timmar tjatade alla med en viss pondus att man INTE ska fotografera Torson längre eftersom man har tagit alla möjliga bilder som man kan ta om skyskrapan ”och nu är det bara amatörer och turister som ger sig på den.”

Ni vet att jag är ”gör tvärtom” fotograf så den där kvällen bestämde jag för att börja fotografera Torson minst en gång i veckan och hitta ett annorlunda sätt att visa den. Resultat är att några AD har kontaktat mig och visat intresse för mina amatör- och turistiska bilder (”äntligen någon som hittar nya vinklar!”). Så: gör inte som alla andra, gör allt ditt sätt och du kommer att bli stoltare över dina foto och med lite tur intressantare för dina betraktare.

2) du måste inte fotografera solnedgången på samma stället varje kväll åttioåtta gånger.

Solnedgång-fällan är en mardröm. Jag är själv ett offer så jag vet vad jag pratar om. Ofta när man åker på semester på något exotiskt ställe hittar man alltid lokalbefolkningar som vet ”det bästa stället för att fotografera solnedgången”. Du tar dig dit, ser en makalös solnedgång och återkommer varje kväll för att köra en serie på 55 bilder med solen som sakta går och lägger sig.

Tro på mig: den där underbara känslan du fick varje gång du såg solnedgången kommer du lyckas fånga i några av dina bilder. NÅGRA av dina bilder. Alla andra 278 kommer att se ut som en tallrik tristess. Gå gärna tillbaka till solnedgången om du tycker det är så vackert där uppe vid berget och havet som gungar framför dig men låt kameran vila. Ibland är känslorna för hjärtat inte för optiken.

3)du måste inte fotografera när dina resekompanjoner visar fientliga känslor mot din kamera.

Let's face it. Du älskar att fotografera. Kanske inte alla dina vänner är på samma linje. Jag är en av dessa som springer bakom alla andra som gruppens hund. Stanna – fota – springa efter. Tittar på mina motiv och säger ”vänta – vänta - vänta” till luften eftersom alla andra redan har slutat orka med mig. Det är då man börjar ta snabba bilder bara för att. Det är då du ska stänga kameran.

Det där är kreativitets mördare nummer ett. ”Bara för att”. Det är ett smärtsamt val, det är jag väldigt medveten om, men ibland är det bara att ge sig och låta kameran vara. Att fotografera snabbt och hastigt när det är olämpligt bara för att man har sett något värt en bild leder till att du istället får en dålig bild eftersom du är disträ och inte märker alla detaljerna som är viktiga. Vanligtvis kommer man hem, tittar på bilderna och märker det som man inte såg medan man fotograferade. Det kan vara gammalt skräp, något som ställer sig framför motivet. Det kan vara vad som. Visst, det finns redigeringsprogram som hjälper. Jag hör dig. Om det är max 15 bilder. Om du kommer hem med över 15 ”oh-nej-det-såg-jag-inte” bilder kommer de att bara ligga i en mapp på din dator som med stor sannolikhet ska du döpa "hata_er".

Fotografera när du har tid och stöd annars är det lika bra att låta bli. Det är också väldigt deprimerande och risken är stor att du börjar bråka med vännerna och fördärva dina semester (du: ”om ni bara hade väntat lite längre så hade jag tagit världens bästa bild! Titta vad ni gör, ni förstår inte mig!” / dina vänner: ”om du inte hade stannat varenda minut för dina bilder hade vi kommit fram på nattklubben när det fortfarande var gratis att komma in och då hade vi haft mera pengar för att göra andra saker nu”).

Så lär dig bestämma när det är tid att fotografera och när det är tid att ta sig in gratis på nattklubben. Du har bara att tjäna på det.

Hur du ska fotografera beror mycket på din personlighet som fotograf. Jag tycker om att observera och mina bilder speglar min personlighet. Men man är lite av allt när man har haft kamera i handen i många år. En rolig tricks som jag lärde mig av en fotograf i Paris var att ”välja en passande personlighet varje dag”.

Det ska jag förklara för dig. Jag tar ett exempel. Om du har tagit din tid för att analysera vilka bilder passar dig som fotograf, vet du att, låt mig säga, det du älskar mest är att ta porträtt på dina vänner. Det är du vassaste av alla och när du är ute med dem är det garanterat att alla vill att du tar en bild på dem. Men ibland blir du rätt trött på människor och börjar fotografera lite mer berättande bilder. Så när all är tillräckligt berusade för att släppa frågan ”ta en bild på mig!” och för det mesta sitter med svullna ögon, börjar du fotografera de tomma flaskorna, tallrikarna med gammal mat som kallnar i solen och som ingen vill äta. Du dokumenterar festen helt enkelt. I andra tillfälle tycker du att det är oerhört roligt att fotografera djur och då går du till hundrastsplatsen där du vet det finns en del att fånga och njuter av dina motiv i några timmar.

Så. Där har du tre av dina personligheter: porträttiste, dokumentarist och djurfotograf. Så när du är på semester, varje morgon efter duschen och frukost, blunda och ta ett djupt andetag. Samtidigt tänk ”idag känner jag mig...” och sedan försök hitta vad du mest är sugen på att fotografera. Följ det som en mantra tills det fungerar. När du blir trött är det dags att ta ett nytt djupt andetag och tänka ”nej, nu känner jag mig mest som....” och gå vidare med din kamera.

Det där ska vi kalla ”personlighets filosofi sommar 2011”. Testa och du kommer att märka att det inte bara är roligt utan också lärorikt. När du bestämmer dig att ”idag är jag värsta dokumentarist” kommer du att ta bilder som kommer att överraska dig.

Att använda sommartiden för att öva ännu mer och bli en vassare fotograf är ett tillräckligt bra ”varför” för mig för att ta sig ute i det vilda med kameran. Men om du fortfarande är förbannad och besviken över bilderna du tog före året och tänker ”aldrig igen ska jag ta kameran med mig, så värdlöst!” då hänvisar jag dig till de 3 ”jag måste inte”, ”personlighets filosofi sommar 2011” och lägger till en extra krydda.

Du har en kamera. Du vill fotografera. Du gillar det. Därför ska kameran följa med. Svårare än så är det inte. En underbar filosofi som du borde minns varje gång du känner att du inte orkar mer.

Du har en kamera. Du vill fotografera. Du gillar det.

Om du undrar vad du ska ta med dig under sommartiden när du fotograferar ute i det vilda finns det miljoner artiklar som dekorerar nätet om vilka optiker passar bäst, vilken är sommarens bästa filter osv. Här tar jag avståndet. Frågar du mig? Jag har inte den blekaste aningen. Verkligen. Jag vet inte. Ska jag säga att en 50mm är det bästa som finns? Och sedan är du en som gillar stora landskapsbilder och vill få in hela Ayers Rock på en och samma bild. Då är inte en 50 mm din grej, jag lovar.

Nej. Om du frågar mig vad du ska ta med dig när du är ute i det vilda skickar jag vidare det bästa tipset jag fick av min naturfoto lärare.

En plastpåse.

Framför allt om du kommer att njuta av den underbara svenska sommaren när det kan börja regna när du minst förväntar det. En plastpåse i din fika som håller bekvämt din kamera. Bra om det blåser nära stranden och du har kameran i händerna: sand+kamera=mardröm. Bra om det regnar och du inte har kameraväskan nära dig.

Vad man ska ha med sig när man släpper kameraväskan? En plastpåse. Det är mitt enda tips.

Sist men inte minst ett tips som kommer från hjärtat och som inte har så mycket med sommaren att göra men som jag vill ge dig ändå: när du är på livets tråkigaste möte där alla fotograferna bara försöker övertala sina kollegor och du känner att överbelastningen av ”mitt ego är större än ditt” tar över dina krafter, gör så:

  • anteckna allt de säger
  • gör tvärtom
  • stick så fort som möjligt
  • framför allt om mötet är på sommaren. Så mycket mer och bättre som du kan göra med din tid!

    Copyright © Erik Ellsinger 2009 – 2013

    Topp Desktop versionen